Tiden rinner iväg
Hela veckan har runnit ur mina händer. Det har gått så fort att jag inte hunnit med riktigt, först kändes det så långt till min lediga helg men sen helt plötsligt utan förvarning var den där!
I början av veckan hade vi inventering och det var faktiskt roligare och gick fortare än vad jag hade förväntat mig!
Inte som att räkna nuggets på donken direkt! Alla fick en egen "handblippare" som jag så fint kallar det:D
Sen var det bara att springa omkring och scanna in allt som skulle inventeras, dvs allt på vårat våningsplan.
Glad att jag inte jobbar i bijjan bland alla ringar, örhängen och massa annat små pill!
Sen sa det i stort sett bara poff och så var det fredag och tåget bar iväg till Lena i Gävle efter jobbet.
Vi gick ut och åt på restaurang och tog igen massa förlorad tid!
Sen hyrde vi en film och drog oss tillbaka till lugna Sätra (trodde vi).
Nästan precis när filmen slutat skriker Lina till att någon står utanför fönstret och fösöker kolla in, Lina som bor på botten våningen utan gardiner och persienner har hängt upp två stackars lakan som skydd för insyn.
Jag trodde hon bara ville skrämma upp mig och eftersom filmen vi såg tyvärr inte var en komedi hade det just den effekten på mig. Jag såg en mörk ärm och en svart mössa som böjde sig ner mot fönstret och det räckte för att vi inte skulle somna två timmar senare!
Den idioten som tyckte det var roligt att gå omkring och glutta i folks fönster gick inte efter fem minuter utan stod kvar bakom lakanen i 20min!
Lördagen blev betydligt lugnare, jag och Gustav gjorde världens godaste gryta och så kom min syster förbi och gjorde oss sällskap.
Eftersom lördagen var internationella kvinnodagen hade jag hoppats på lite massage av min kära pojkvän men han var för trött efter sina två spelade fotbolls matcher så jag och syster fick ha eget spa med ansiktsbehandling och fotmassage men det var minst lika bra!:)
Sen var helt plötsligt veckan slut och imorse var det bara upp och masa sig till jobbet!
Kroppen har funnits med hela veckan men tankarna har letat sig långt bak i minnet istället.
Alla har vi våra hjärnspöken men ibland blir jag rädd att jag funderar så mycket på det som har varit att jag glömmer leva i nuet.
Men det är svårt att lägga allt bakom sig när vissa saker känns ouppklarade, frågor som vill ha svar och saker som vill sägas. Kanske därför huvudet inte kan få ro.
Behöver inte allt få ett avslut eller kan man klara sig utan?
Ibland känns det bara så svårt utan.
I början av veckan hade vi inventering och det var faktiskt roligare och gick fortare än vad jag hade förväntat mig!
Inte som att räkna nuggets på donken direkt! Alla fick en egen "handblippare" som jag så fint kallar det:D
Sen var det bara att springa omkring och scanna in allt som skulle inventeras, dvs allt på vårat våningsplan.
Glad att jag inte jobbar i bijjan bland alla ringar, örhängen och massa annat små pill!
Sen sa det i stort sett bara poff och så var det fredag och tåget bar iväg till Lena i Gävle efter jobbet.
Vi gick ut och åt på restaurang och tog igen massa förlorad tid!
Sen hyrde vi en film och drog oss tillbaka till lugna Sätra (trodde vi).
Nästan precis när filmen slutat skriker Lina till att någon står utanför fönstret och fösöker kolla in, Lina som bor på botten våningen utan gardiner och persienner har hängt upp två stackars lakan som skydd för insyn.
Jag trodde hon bara ville skrämma upp mig och eftersom filmen vi såg tyvärr inte var en komedi hade det just den effekten på mig. Jag såg en mörk ärm och en svart mössa som böjde sig ner mot fönstret och det räckte för att vi inte skulle somna två timmar senare!
Den idioten som tyckte det var roligt att gå omkring och glutta i folks fönster gick inte efter fem minuter utan stod kvar bakom lakanen i 20min!
Lördagen blev betydligt lugnare, jag och Gustav gjorde världens godaste gryta och så kom min syster förbi och gjorde oss sällskap.
Eftersom lördagen var internationella kvinnodagen hade jag hoppats på lite massage av min kära pojkvän men han var för trött efter sina två spelade fotbolls matcher så jag och syster fick ha eget spa med ansiktsbehandling och fotmassage men det var minst lika bra!:)
Sen var helt plötsligt veckan slut och imorse var det bara upp och masa sig till jobbet!
Kroppen har funnits med hela veckan men tankarna har letat sig långt bak i minnet istället.
Alla har vi våra hjärnspöken men ibland blir jag rädd att jag funderar så mycket på det som har varit att jag glömmer leva i nuet.
Men det är svårt att lägga allt bakom sig när vissa saker känns ouppklarade, frågor som vill ha svar och saker som vill sägas. Kanske därför huvudet inte kan få ro.
Behöver inte allt få ett avslut eller kan man klara sig utan?
Ibland känns det bara så svårt utan.
Kommentarer
Trackback